28 januari - 11 oktober 2009

Gula Galleriet

Maggie Wibom - keramikformgivare och skulptör  

Maggie Wibom tillhörde pionjärerna inom svensk konstindustri och konsthantverk. I denna mindre utställning med föremål ur länsmuseets samlingar vill vi lyfta fram hennes verk från tiden som formgivare vid hennes egen firma Stockholms Keramik 1938-1950 och hennes arbeten som fri skulptör och konstnär under samma tidsperiod. Dessutom visas foton av hennes två offentliga utsmyckningar i Gävle; fondväggen i Centralkaféet i Centralpalatset med motiv från Gävles rådhustorg under 1860-talet utförd 1945 samt fondväggen ”Ungdom tar vid” från 1949 i Drejarsalen i Folkets Hus.

Maggie Wibom föddes i Gävle 1899 och avled i Sundsvall 1961. Hon utbildades i måleri och skulptur vid Högre Konstindustriella skolan i Stockholm (nu Konstfack) åren 1921-1924. Sin första anställning fick hon hösten 1924 på Bo Fajans i Gävle, där hon stannade till 1933. Till en början fick hon dekorera andras konstnärers produkter. Men redan 1925 fick hon förtroendet att formge en egen kollektion fajanser. En del av hennes keramik från tiden på Bo Fajans kan ses i utställningen Modärna tider här på Länsmuseet Gävleborg. Mellan åren 1933 och 1937 arbetade hon som frilansande formgivare åt Gefle Porslin och S:t Eriks Lervarufabrik AB i Uppsala. Vid Gefle Porslin skapade hon minst elva olika stengodsfiguriner åren 1933-1934.

Stockholms Keramik 1938-1950

Författaren till boken ”Bo Fajans keramiktillverkning i Gävle” Birgitta Lundblad har haft möjlighet att gå igenom offentliga och privata arkiv, bl a Maggie Wiboms egen dokumentation, under sin forskning i Gävles keramikhistoria. Så här skriver Birgitta Lundblad i en artikel 1999:

”Styrkt av nya idéer från studieresor till England, Frankrike och Danmark öppnade Maggie Wibom 1938 handelsbolaget Stockholms Keramik. Hon var då en av de första kvinnliga svenska keramikerna som öppnade egen verkstad. Den låg inrymd i källarvåningen Grev Turegatan 9, Stockholm. Maggie Wibom har i tidningsintervju uttalat att Stockholms Keramik kunde ses som ett resultat av flera års längtan att bedriva yrket mera hantverksmässigt och få göra personligt färgad keramik . Verksamheten vid företaget blev några intensivt produktiva år och det var kanske under denna period som den största och mest konstnärliga insatsen ägde rum.

Antalet anställda uppgick som mest till nio personer, inklusive praktikanter från Konstindustriskolan. Några kataloger eller andra detaljerade uppgifter angående produktionen vid Stockholms Keramik har ej kunnat återfinnas. Försäljningen skedde främst via en mycket omfattande utställningsverksamhet men också genom de större stockholmsvaruhusen, olika hemslöjdsbutiker samt per postorder efter annonser i veckopress.

Maggie Wibom arbetade efter två linjer – dels en serietillverkning av bruksföremål och prydnadsfajanser, dels unika pjäser, av vilka det endast finns ett exemplar av varje.

1946 firade Gävle 500-årsjubileum med en stor utställning på Travbanan. Där fanns också en monter från Stockholms Keramik med prydnadsföremål, porträttbyster och exempel på offentlig utsmyckning.

Trots sina stora framgångar som keramiker släppte inte Maggie Wibom sina övriga drömmar. Hon ville göra fontäner till parker och trädgårdsanläggningar, väggdekorationer till skolor och andra offentliga anläggningar. Ett fåtal offentliga utsmyckningar fick realisera dessa drömmar. I Gävle finns två keramiska utsmyckningar; i samband med ombyggnad och upprustning av Centralkaféet inför Gävleutställningen 1946 beställde kaféets ägare Ruth Peterson en konstnärlig utsmyckning av en fondvägg. Utsmyckningen består av 150 keramikplattor. Förebilden är en känd gävlelitografi av Ferdinand Tollin (1807-1865) ingående i serien ”Utsigter af Gefle”. Motivet föreställer Gävle rådhustorg under 1860-talet. Till nya Folkets Hus i Gävle tillverkades 1949 en fondvägg av keramikplattor som fick beteckningen ”Ungdom tar vid” och skänktes av Gävle socialdemokratiska kvinnoklubb. Idén till konstverket fick Maggie Wibom av Anna Hallin, (stadsfullmäktigeledamot 1919-1926) när hon berättade hur den första kvinnoklubben i Gävle kom till. Kata Dahlström, agitatorn, är centralgestalten – huvudet högre än alla andra. Runt omkring grupperar sig kvinnor och barn samlade vid ett möte på Sätraåsen. Verket kan ses som en symbol för rekryteringen till kvinnorörelsen.

Maggie Wibom som skulptör

Enligt egna uttalanden älskade Maggie Wibom att skulptera människor med karaktärsfulla ansikten och att lära känna olika yrkesutövare. En rad kända Gävleprofiler har avporträtterats, exempelvis bibliotekarien Wilhelm Lindeberg (idag placerad i Gästrikerummet i Stadsbiblioteket), löparen Gunder Hägg, prästerna Per Bolinder, Herman Neander, redaktören tillika stadsfullmäktiges ordförande Nils Sigfrid Norling samt stadsdirektören Axel R Camitz.

En kraftfull keramikers bana bryts

Maggie Wibom var en rikt begåvad och egenartad konstnärinna som fick alltför kort arbetstid till sitt förfogande. Tilltagande sjukdom satte 1949 stopp för fortsatt konstnärligt skapande.
Trots sin popularitet gjorde Maggie Wibom ej några stora pengar på sitt konstnärliga skapande. Stockholms Keramik gick 1949 i konkurs.”(Slut citat ur Birgitta Lundblads artikel).

Prod: Länsmuseet Gävleborg
Plats: Länsmuseet Gävleborg, Södra Strandgatan 20, Gävle.